Hej kära vänner!

För tillfället är Ellenor på en välförtjänt minisemester, hon  fyller år idag, hur många år hon fyller vet jag dock inte (det finns väl ingen ålder på en kvinna antar jag).  I helgen som var fick jag ett uppdrag (förutom att hålla ställningarna i butiken) att göra något kul med bloggen medan hon var borta. Dessvärre fick jag aldrig inloggningsuppgifterna till bloggen. Så därför publicerar jag detta lite sent, men som man brukar säga “bättre sent än aldrig” och för er som är intresserad, så skulle mitt inlägg sett ut precis såhär.

Lördagen den 23/10 fick vi i Valbo Köpcentrum besök av Ladies Night turnen. Det var (tror jag) ett uppskattat jippo för det var bra med folk denna lördag. Bland annat hade Mixmegapol stadsfinal på sin artistjakt, och det var mycket aktiviteter för barnen. Men jag skulle dock våga säga att huvudakten var skönsjungande Andreas Johnsons framträdande, innefattande skivsignering och kanske en liten liten pratstund. Det sistnämnda var något jag siktade in mig på, och träffade Andreas innan han skulle till att uppträda. Tanken var att jag skulle intervjua honom lite smått, men med en totalt miss av fantasi och tid så blev någon intervju aldrig av. Dock fastnade jag (trots min blekhet) på ett par foton tillsammans med Andreas, och jag har nu i efterhand kommit på exakt hur min intervju, om jag hade haft tiden och fantasin som under lördagen lös med sin frånvaro, skulle ha sett ut. Därför bjuder jag er på min intervju som aldrig blev  av.

.. och ja, Andreas kanske inte skulle svara EXAKT så som mina svar lyder. Men nästan.

Jag: Hej Andreas!
Andreas: Hej! Alex var det va? Fint namn.
Jag: Håhå, man tackar! Hur är läget?
Andreas: Läget är bra, riktigt bra faktiskt!
Jag: Skönt att höra. Men du Andreas, det här med Ladies Night måste väl kännas riktigt bra ändå?
Andreas: Det är självklart riktigt kul.Var det något speciellt du tänkte på?
Jag: Ja, ni säljer ju ut arena efter arena, stad efter stad. Och i dessa arenor sitter det kvinnor som har kommit dit bara för att kolla på dig och de andra killarna. Det måste ju fullkomligt koka där inne? Och du kan ju inte annat än känna dig lite eftertraktad?
Andreas: Jo det är sant, det är lite speciell stämning, det är det. Om vi säger såhär, hade jag inte fru och barn så skulle det vara ett helt okej ställe att ragga på, om du förstår vad jag menar. Hehe.
Jag: Hehe, jag förstår. Men det var egentligen inte det här jag hade tänkt prata med dig om, utan jag tänkte ställa några korta frågor till dig, så att de som läser får veta lite mer om hur du, Andreas Johnson, egentligen är som person.
Andreas: Kul! Kör på bara.

Jag: Till att börja med så tänkte jag fråga vad du har för dig på din fritid, jag kan tänka mig att du är väldigt mån om din fritid i och med att du turnerar så mycket.
Andreas: Det har du alldeles rätt i, och självklart får barnen all min lediga tid. Jag leker från morgon till kväll. Det blir mycket kojbyggen just nu faktiskt, det är kul.
Jag: Och din fru, hon är med och leker?
Andreas: Ja, mestadels. Annars spenderar jag min tid med henne när ungarna somnat. Då blir det oftast god mat, lite vin och en bra film!
Jag: Passande, min nästa frågor är nämligen vilken din favoritmat är?
Andreas: Haha, kul fråga! Även en svår sådan. Hmmm, eftersom att jag turnerar mycket så äter jag en del snabbmat. Därför uppskattar jag gärna mat som tar lite längre tid att laga. Ett långkok som resulterar i en härlig köttgryta. Till exempel.

Jag: Du verkar alltid så glad och trevlig, ditt leende smittar lätt av sig. Är det något speciellt som får dig att skratta?
Andreas: Nja, jag skrattar nog åt det mesta. Haha. Ja, du ser. Hehe.

Jag: Under Ladies Night turnen, åker ni då i samma buss? Du och de andra artisterna tänkte jag på.
Andreas: Jo det stämmer. Det var faktiskt ett krav från vår sida. Vi älskar att umgås med varandra, det är lite samma känsla som när man var liten och skulle på skolresa. Det skrattas mycket i turnebussen.
Jag: Vem står för filmen i bussen när ni turnerar?
Andreas: Vi har alla en varsin uppgift kan man säga, Martin (Stenmarck) står för filmen, Måns (Möller)  konstigt nog för musiken och jag ser till att vi alltid har godis.
Jag: Godis?
Andreas: Ja, godis. Jag äääälskar godis! Speciellt choklad. Jag äter lätt två marabou under en bussresa.
Jag: Det var oväntat, du ser ju trots allt ut att vara i rätt bra form!
Andreas: Ja, det kan jag inte sticka under stolen med att jag är nöjd med min kropp. Men kanske att jag inte riktigt förtjänar den formen jag är i. Men jag tackar gud för att jag ser ut som jag gör!

Sedan måste Andreas springa iväg för att uppträda. Men jag hinner lämna över en t-shirt till honom. Han blir mycket glad. Han lovar också att nästa gång han står på scenen ska han ha den på sig. Alternativt ha den som mys t-shirt. Jag tror på det förstnämnda..